hey hey hey, shama-lama-mama says hello to the world!

hey, vicket liv man lever... ännu en helg lagd till handlingarna. weee, känns ju som att allt rullar på, som om sommarn kommer bli riktigt nice å bra, som den ska, men ja saknar den stackars opeln o den lilla amazonen... men jag avskyr falköping. tänk att man kan byta stad så tvärt, byta kompiskrets, hem o skola, å jobb! å lyckas med att trivas så bra...!?

imorse baka jag tomatbröd för övrigt, ikväll ska mikael (my hippiefriend on the block) å jag plocka nässlor å koka nässelsoppa. det är ganska intressant faktiskt, hur man "tillåts" vara, vad som är accepterat å göra beroende på vilka kompisar man umgås med... dessutom ska vi kila ut i dungen ikväll/natt å stjäa ett miniträd till min balkong, inte lätt å skapa tiki-stuk utan lite grönt...

ja åsså får ja inte glömma handla kattmaten, viktigt att "prinsen" får sin mat, tack vare csn räcker junte cashet till mer *grr* sen måste ja färga om håret, för på onsdag ska vi sätta i nya extensions, weee, så kul!
å på lörda ska vi te liseberg, imorrn ska jag jobba å den 17:e ska ja på frihetscup i fotboll! vilken underbar sommar det kommer bli, å puss på er alla mina små homies. kyss!


el loco rockenrollo

I lördags morse stack jag med min karls bil, jag yrde iväg i gruset längs landsvägen å styrde in mot stan, lämna bilen me nycklar å allt vid järnvägsstationen, skicka ett mess å sa att bilen fanns att hämta där å där, sen satte jag mej på tåget till borås.... å här är jag nu! bye bye liksom.

nä, för hur jag än försöker inbilla mej, så är jag inte landsortsbo längre, jag bor i stan jag. jag är boråsare! så många härliga människor jag träffat sen jag flytta hit, så många nya vänner, sköna personligheter och galna upptåg vi har för oss... jag trivs som fisken i vattnet, yesiree!

btw, ser fram emot middagen på lördag, kan knappt bärga mej, ska bli jättekul!

wish me luck!



el loco rockenrollo

shebäng!
åh, nu är det bara två dagar kvar till det är freda, då är det den stora dagen för tentan... men jag är lugn, den kommer gå bra, den SKA gå bra, den bara ska det. blir ju så mycke krångligare annars, ja usch, så vill jag ine tänka! åh va positiv ja känner mig.

vaknade 07.39 imorse, rickard hade skickat ett sms 04.10 när han koka kaffe precis innan han skulle cykla till jobbet, han  skicka det bara för att ja skulle få se det det första när ja vaknade... han är söt, snäll... men min positiva, eller för den delen; icke-positiva sida spökar: "tänk om det inte håller!" eller om sanningen ska fram; "tänk om det tar slut redan nu?" (för alla relationer tar ju slut, förr eller senare...) dom här tankarna gör ju att de e lögn i fan å riktigt bli kär, ha kul å må bra i nuläget. hur ändrar man detta liksom? för det är väl detta tankesätt som bör ändras på, relationerna går ju som dom går ändå.

äh, shit, på freda kan ja äntligen åka hem efter tentan. rickard ska sluta tidigare så vi kan mötas å åka hem till honom en sväng, å sen åka runt i opeln eller amazonen, på nån grusväg på landet, lyssna "vår" teenbeet å 50talsmusik.... å ja kan känna mig som en dam bakom ratten på den gräddvita stackars opeln igen *skratt* snart är det freda, shama-lama-mama!


bye bye nudlar, hej hej lön!

åh, imorse fick jag en släng av pengapanik igen, det gick upp för mig att man får halva summan från farbror csn i maj, ojojoj, höll på att gå upp i atomer där i en timme ungefär. vad tar man sig till när man bara inte får plus å minus att mötas? dom e på helt olika hållplatser. csn får man ju, va e det, typ 9 ggr om året? men hyra, mat å liv rullar ju på årets alla 12. hur tänker folk?

sen när jag kommit ut och iväg, sitter på cykeln, ringer det från sommarjobbet, jag har fått ett av 4 sommarvikariat, av 1500 sökande! de känns som en fin bedrift, för nån som lyckas sjabbla till allt för sig på alla håll, jämt dessutom. men det är ett helt annat kapitel. fatta. jag får lön. pengar. dolores. bye bye nudlar, hej hej lön!

saken är den att det är inte så stor panik som jag upplever det som, jag har pengar till båda sommarhyrorna sparade. jag är en ju ordentlig fröken ju, förutseende å allt; planerar, kuponger, långkok, cyklar, matlåda, ja allt. men jag är så orolig ändå, för att inte klara mig själv, för att behöva be om hjälp. ta min stolthet å gå liksom. ända hem till mamma.

plus. (det här e ju riktigt onödigt egentligen) jag tänkte ta ett par tusen till att göra en smidig liten tatuering nu den 8 juni. man måste ju unna sig nått liksom. eller hur? efter 9 månader me nudlar, ketchup å vatten. efter ett tag är smaken helt ok, man vänjer sig. gott nog för kungen, typ. eller inte.

som student känner man sig som andraklassens medborgare. man undrar vad man alls pluggar för. dålig ekonomi, dåliga villkor, dålig hälsa.

men jag gör det för Dig, samhälle, jag gör det för Dig.


jisses.

vad ska man hitta på tro?
med livet och allt?
flyttat till ny stad.
vänner och familj känns alltför långt bort.
att skaffa sig ett "nytt" liv och nya vänner är svårare än man tror.
vänskap idag är inget bestående, inget som varar.
allt är kortsiktigt, tack, va bra, hej. liksom.
men rickard finns, å martin, å mikael.
vänner som är som jag.
relativt vilsna och inkastade i verkligheten.
men med huvudet högt i det blå.
man ska inte låta någon sätta sig på en,
inte ens en boråsare.

Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!